Dieter

Introduktion

I takt med att det människan genom fått ökade möjligheter att välja födoämne har olika dieter vuxit fram. I modern tid har detta resulterat i en mängd olika dieter och rekommendationer, ibland t om motstridiga. Vårt syfte med denna artikel är att redogöra för några av de vanligast förekommande dieterna, vad de innebär och för vem de passar.

Lågfett-dieter

Under 80- och 90-talen var det populärt med olika typer av lågfettdieter. Tanken med dessa var att minska på den komponent i kosten som ger mest energi, nämligen fettet och öka intaget av kolhydrater för att på så sätt öka mättnadskänslan. Detta misslyckades ofta då det resulterade i överintag av kolhydrater (t ex socker).

Atkins

Denna diet går ut på att den stora boven bakom viktökning är ett överintag av kolhydrater. Atkins-dieten betonar således en begränsning i kolhydratintaget. Detta resulterar i ett tillstånd där kroppen slutar att förbränna den glukos som finns i blodet genom förbränning av kolhydrater då dessa inte finns att tillgå längre. Kroppen börjar istället att förbränna de fettreserver som byggts upp. Detta tillstånd kallas även för ketos.

Atkins-dieten är indelad i olika faser. I den första fasen reduceras kolhydratintaget till ett minimum för att i senare faser ökas successivt tills önskad vikt nåtts. När detta skett försöker man hålla kvar vid denna jämfört med från början lägre nivå. Se även figur nedan som visar på hur kolhydratintaget varierar med tiden vid en Atkinsdiet.

Läs mer om, för och emot Atkins-dieten i vår länksamling.

Mycket lågt kaloriintag

Dieter med mycket lågt kaloriintag (eng. Very Low Calory Diets, VLDC) kännetecknas vanligtvis av att en speciell måltidsersättning intas under professionell medicinsk övervakning. Kalorinintaget kan vara under 500 kalorier per dag. Metoden kan vara väldigt framgångsrik om den används under en sex- till tolvveckorsperiod. Kortare period än så medför ofta att den vikt som man gått ner återfås när dieten avslutas, då en viss viktuppgång är oundviklig. Dieten ställer också krav på att personen upptar sundare levnadsvanor med korrekt kost och motion efter genomförandet.

Paleolitisk (stenålders-) kost

Till skillnad från matvanorna har människans genetik har förändrats föga sedan stenåldern. Förespråkare för paleolitisk kost (även kallad stenålderskost) menar att den kost som den moderna människan levt på genom årtusendena före vår tid borde vara den optimala ur hälsosynpunkt då det är det är denna som vår kropp utvecklats för att klara av.

Paleolitisk kost förespråkar främst födoämnen som i sin ursprungsform kan ätas råa. Detta inkluderar t ex:

• kött
• fisk
• frukt
• grönsaker som kan ätas råa
• svamp
• nötter
• honung

• spannmål
• bönor
• potatis
• mejeriprodukter
• bönor
• socker
• salt

Läs mer om, för och emot paleolitisk kost i vår länksamling.

GI-metoden

Denna metod går framförallt att välja de kolhydrater som ingår i födan från livsmedel med lågt GI, Glykemiskt Index. Detta är ett mått på hur snabbt kolhydrater tas upp av den mänskliga kroppen. För mer information om GI och hur du använder det, se vår artikel Om GI

Till sist

Kom ihåg att nyckeln till att hålla en vikt är att inte äta mer energi än du förbrukar, även om formerna för hur detta kan variera enligt de olika dieterna ovan. För att få vägledning i hur mycket energi det finns i en viss måltid kan du använda våra Näringsvärdestabeller. Det viktiga är att du väljer en diet som du känner passar dig och du är motiverad att hålla.
Lycka till med vilken diet du än väljer!